Det var så där lagom kallt. Regnet hängde i luften och skorna liksom fastnade i leran när jag gick omkring. Det var mörkt. Efter tre år var jag igår tillbaka i hoppbackarna vid Per-Olsskolan i Fagersta. Eller fel, när jag var där för tre år sedan fanns inte backarna utan bara Seppo. Reijonen alltså, som är en eldsjäl utan dess like och brinner för backhoppning i allmänhet och backhoppning i Fagersta i synnerhet.
Det går inte att låta bli att bli nostalgisk. Fagersta har en speciell plats i mitt hjärta och många människor och platser i Fagersta har gjort intryck på mig. Seppo Reijonen är en och han har gjort ett sådant intryck att jag lanserade en reportage idé om honom och Fagersta Backhopparklubb som i början av nästa år kommer att publiceras i Svensk Idrott. Gårdagens träning lockade tre unga hoppare, lika många föräldrar och en hund. När jag var vid platsen och gjorde ett reportage åt Fagersta-Posten för tre år sedan fanns inga av de backar som Fagersta Backhopparklubb nu kan stoltsera med. Då fanns bara Seppos tankar och visioner – som nu till stor del blivit verklighet.
Att få göra ett reportage om detta känns förmånligt. Egentligen är det så kul att det nästan känns onödigt att ta betalt. Jag har även fått ta kontakt med personer som jag under tiden på FP hade väldigt mycket kontakt med, bland annat Fagerstas kommunalråd Stig Henriksson. Han svarade inte när jag ringde först och jag funderade lite lätt på hur lång tid det skulle ta innan han ringde upp (Vem har tid att ringa upp okända mobilnummer? Jo Stig. Han har tid med allt.) Jag tänkte att det bara borde tröja en timme eller max två och mycket riktigt. Dessutom har han så kloka och bra svar att artiklarna liksom skriver sig självt. 7500 tecken – fantastiskt!
Bilderna jag tog blev inga höjdarbilder. Som tur är har jag tid att åka tillbaka i vinter och ta ”riktiga” backhopparbilder när det är snö och inte plast de hoppar på.
Annars har jag vänt och vridit på varenda blad i min kalender och förtvivlat försökt få ihop januari och februari månad. Att det ska vara så svårt. Om det blir som jag hoppas och tror så blir vecka 1 och 2 förhållandevis lugn med massor med skidskola och annat kul – innan allt drar igång. Okej, blir det som det verkar kanske jag får medge att jag flänger en del – i alla fall periodvis. Idag har jag hursomhelst vaccinerat mig mot Hepatit A och B.