Klättring är en sport som växer och där lockar grenen bouldering fler och fler. Bouldering betyder klippblock, och det är just var det är: Klättring rakt upp och ner på klippblock, som någon hittat och märkt ut en linje eller ett problem på. Ett av de mest kända blocken i Stockholm är Houdiniblocket på Långholmen, dit du enkelt kan kan ta dig med tunnelbana.
I kommande nummer av SportHälsa ska vi ha ett reportage om bouldering, steget från att klättra inomhus till att ta sig ut i naturen. Därför träffade jag Arvid, Daniel, Hung och Thang i Sundbyberg idag, alla ganska korta men med sjukt vältränade armar. Vi pratade om var man kan bouldra, hur man gör och vad som gjort dem frälsta. Jag blev lite lätt sugen på att prova, det verkar ju ganska enkelt. Du behöver bara en padda, ett par klätterskor och kalk och sedan är det bara att köra. Samtidigt som smärtan i fingrarna, blodet och alla vrickade fötter gjorde mig lite avskräckt.
Vi har försökt få till en klättersession i några veckor, men det har visat sig totalt omöjligt. Om det inte snöat så har det, som idag, varit sjukt gråmulet och duggregnat. Av en slump visade det sig att gänget ska ner till Kjugekull i påskhelgen och klättra. Kjugekull ligger sisådär tio minuter hemifrån mamma och pappa och skogen som jag lekt, gått och orienterat i hundratals gånger är ett världskänt mecka för bouldering. Helt sjukt bra tajming och eftersom jag också kommer att vara nere i påsk så kan vi förhoppningsvis få till en fotosession på långfredagen.
Reportaget är dock gjort och om du är nyfiken på att läsa mer om paddor och passion så får du hålla ut till den 20 april.
Kjugekull på utflyktslistan tydligen. Kul! Bouldering och blåsippor blir en bra kombination.
Kram