Matilda Rapaport är ”hemma” i Stockholm på snabbvisit. Det var här skidkarriären började, i Ekebyhovsbacken i Ekerö närmare bestämt. 82 fallhöjdmeter. Det behövs inte mer för att fostra en av världens bästa friåkare.
Matilda har åkt skidor så länge hon kan minnas.
– Skidåkning är och har alltid varit en stor del av min identitet, berättar Matilda Rapaport.
Hennes föräldrar är inbitna skidåkare; pappan med ett förflutet som skibum i Chamonix och mamman som skidlärare inom Friluftsfrämjandet. Familjen åkte alltid till Åre på skolloven och att barnen blev skidfrälsta är inte så konstigt. Matildas yngsta syster Helena tävlar i Europacupen i alpint och har nyligen tagit studenten från Åre skidgymnasium.
Även Matilda har gått på Åre skidgymnasium och som 15-åring flyttade hon från Stockholm till Järpen, där Åre skidgymnasium håller till. Det var fyra lärorika skidår där Matilda satsade på samtliga alpina grenar. Trots att hon var liten och lätt hävdade hon sig bra även i fartgrenarna.
– Jag hade modet som krävdes för att satsa även i fartåken. Det kompenserade att jag inte kunde utnyttja min tyngd till glidet, berättar hon.
Matilda var på ”hyfsad FIS-nivå” för att använda hennes egna ord och var inte med i något ungdoms- eller juniorlandslag, men var bland de fem bästa i sin åldergrupp i Sverige. På skidgymnasiet träffade hon sin Mattias. Och det var han och hans systrar Christine och Janette Hargin som drog in Matilda i friåkningen.
– Fast jag har alltid gillat att åka vid sidan av pisten. Jag minns att jag ofta åkte skogisar när jag var liten och efter att ha åkt bana i Åre längtade jag alltid till baksidan eller till något annat bra åk. Jag gillar kicken och adrenalinet, som är detsamma som i fargrenarna.
När Matilda var 19 år och tog studenten ville hon fortsätta åka skidor, men inte satsa mot landslaget i alpint. Hon började studera på Handelshögskolan i Stockholm och läste på halvfart från Åre samtidigt som hon fortsatte tävla. Men efter en tid valde hon att lägga det alpina tävlandet på hyllan och satsa fullt ut på studierna. Lämpligt nog stod en utbytestermin på schemat och ännu mer lämpligt; Matilda valde schweiziska St Gallen, som med friåkningsmåttmätt ligger perfekt till.
– Under den här tiden började jag åka riktigt mycket skidor och även tävla i friåkning. Jag fick ofta kommentaren; ”du pluggar ju inte utan du gör säsong”.
Efter sitt utbytesår valde Matilda att inte gå den vanliga ”Handelsvägen” utan hon tog ett jobb som hotellchef på Ski Lodge Engelberg. Och då stod helt plötsligt ännu mer skidåkning på schemat.
– Jag åkte massor av skidåkning och det var under mina första år i Engelberg som jag utvecklades mest som friåkare, berättar Matilda.
Matilda blev frälst. I friåkning. Och i Engelberg.
Hon är lyrisk när hon pratar om den schweiziska skidorten som varit hennes hem de senaste fem åren. Om berget, snön och atmosfären. Tre komponenter som i Matildas värld gör Engelberg till paradiset på jorden.
– I Engelberg är det många långa åk och relativt lite folk. Dessutom är många åk liftnära och du behöver inte gå en timme för att få ett bra åk, säger Matilda och fortsätter:
– Orten får också mycket nederbörd och är nästan alltid i topp när det gäller snömängd per säsong.
Att det är en riktig och äkta by bidrar också.
– Engelberg är kanske inte den vackraste alpbyn men den känns riktig och genuin. Som utflyttad svensk är det dessutom en bonus att det bor så många svenskar i Engelberg. Då känner man sig ännu mer som hemma.
För Matilda och Mattias är Engelberg den perfekta basen. Mitt i smeten, nära flygplatsen i Zürich.
– Världstouren i friåkning och världscupen i alpint som Mattias kör tajmar aldrig och vi tävlar alltid på olika ställen. Därför är det bra att bo ”mitt i” Europa med skidåkningen alldeles utanför dörren, förklarar Matilda.
Flygplatsen är en viktig del, för Matilda reser ”rätt mycket”. Och rätt ofta handlar det om spontana resor med kort varsel. I vinter har hon deltävlingarna i världstouren och Nordiska Mästerskapen i friåkning inplanerat.
– Utöver tävlingarna har jag inga andra resor inplanerade. Men jag vet att det blir en massa resor, dit snön är.
Matilda jobbar med olika fotografer, framför allt med Oskar Enander och Mattias Fredriksson och när tillfälle bjuds bär det iväg på både korta och långa fotoresor. Och de är svåra att planera eftersom den viktigaste beståndsdelen i fotograferingen är svår är förutspå: Snön.
– Vi åker dit det snöar helt enkelt, säger Matilda och ler.
Sedan 2012 satsar Matilda helt på skidåkningen och arbetar vid sidan av med pr och marketing i sitt eget företag. Men även där har det mest handlat om skidåkning på sistone, där hon har startat en rekryteringssajt som förmedlar säsongsjobb i Alperna.
– Under mina år på Ski Lodge Engelberg såg jag det behovet utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Idag förmedlar vi säsongsjobb i Sverige, Norge, Frankrike, Schweiz och Österrike, berättar hon.
Hon är ofta på resande fot, både på sommar och vinter.
– Jag tror att både jag och Mattias är lite skadade av att alltid ha rest så mycket. Skadade i positiv bemärkelse för vi trivs verkligen med att vara på språng och reser mycket både sommar- och vintertid.
Vart reser du helst?
– Jag har sett många skidorter, men det är få som slår Engelberg. Det beror givetvis på att jag känner till alla smultronställen, men ändå. Jag reser nog helst till Engelberg om jag får välja.
Hon nämner även Alaska som ett drömresmål.
– Miljön i Alaska är väldigt speciell med de stora bergen och de djupa fjordarna. Till Alaska åker jag för naturupplevelsen och skidåkningen är inte allt där. Att bara hänga i vildmarken är härligt och att fiska lite eller spana efter björnar.
Och sedan kommer Riksgränsen på tal.
– Jag åker dit varje vår och det är alltid lika kul. Jag gillar den lekfulla åkningen där.
Hur ser ditt drömåk ut?
– Jag är ingen supermountaineerer och mitt drömåk måste inte göras med hjälp av helikopter eller väldigt mycket klättring. Nej, mitt drömåk startar med en liten tur med stighudar tillsammans med ett gäng vänner. Sedan ska det ha snöat under natten och ingen som har åkt där förut. Åket får gärna vara långt med bra lutning och i lekfull terräng.
Ett långt åk med bra lutning och i lekfull terräng kräver fysisk styrka. Och de som tror att friåkning bara handlar om att åka dit det snöar och ta på sig skidorna har fel. Friåkning är väldigt ansträngande och åkarna ligger nära sin maxpuls på mjölksyrenivå många gånger.
– Alla som kastat sig ut i lössnön på skidsemestern efter några månader på kontoret vet. Att åka offpist otränad är rätt jobbigt, säger Matilda.
Som komplement till skidåkningen tränar Matilda styrketräning och så gillar hon att springa. Särskilt i bergen.
Matildas styrka som friåkare är tekniken som hon tror bottnar i hennes alpina bakgrund.
– Jag har en stabil tekniskt grund att stå på. Sedan tror jag även att min tävlingsbakgrund gynnar mig mentalt. Jag är van vid tävlingssituationer och gillar att utmana mig själv.
För att utvecklas åker hon väldigt ofta tillsammans med killar. Och hon är medveten om att friåkningscirkusen är en mansdominerad värld. Därför är filmprojektet Shades of winter ett efterlängtat inslag. Det är den österrikiska friåkaren Sandra Lahnsteiner som initierat och producerat de två filmerna. Den första kom i fjol och inför årets säsong är det dags för tvåan. Och filmerna, med bara kvinnliga åkare varav Matilda är en, har fått en enorm respons världen över.
– Det är ett väldigt väldigt coolt projekt. Det finns väldigt många duktiga tjejer inom skidåkningen som oftast inte får samma utrymme som killar på motsvarande nivå, säger Matilda.
Filmen spelades in i Alaska i fjol och bjuder på riktigt brant åkning.
– Vi har fått väldigt bra respons och många som sett den är imponerade. Även amerikanska skidmagasin har hyllat den och det känns riktigt kul.
Matilda tror att det är viktigt att lyfta fram kvinnliga friåkare för att inspirera fler unga tjejer att satsa.
– När jag började var vi få tjejer som satsade, men det har förändrats. Redan nu är det många fler tjejer på touren.
Matilda hoppas inspirera fler tjejer både för att våga satsa på actionsport och att dessutom våga ta plats. Matilda har en given plats. I rampljuset, som en av världens bästa friåkare.
