Tillbaka i något slags verklighet

Idag har jag försökt hitta tillbaka till verkligheten. Fast efter en dag vid mitt skrivbord på kontoret funderar jag på vad som är verklighet och vad som inte är det. Varför kan inte overkligheten få vara jobb. I min bransch kan den det och därför har dagen ägnats åt att skriva om det från resan som bäst lämpar sig i ett flott magasin: Vulkanön Ometepe.

Jag inledde dock dagen med riktig seriös verklighet: E K O N O M I, det vill säga bokföring, avstämning, fakturor och allt annat sådant fantastiskt pyssel som blir nödvändigt som egen företagare. Eftersom det just nu råkar vara slutet på 2010 och alla siffror ska räknas samman är hela den ekonomiska biten just nu ganska intressant. Hur har det gått för mig egentligen? Har jag tjänat några pengar? Ööööh.

Jag har varit tvungen att tvinga mig själv att göra något seriöst idag och emellan verifikationerna har jag smitit in och kollat resebilder på Facebook, statusuppdateringar från Panama på Facebook (avundsjuk nej) och även kollat en del flygbiljetter. Fråga mig inte varför, men när jag blir rastlös brukar jag kolla runt på lite olika flygbiljetter hit och dit. Ofta köper jag ingen, men efter att ha kikat runt lite blir jag lugn. Lite för att kolla att det faktiskt går flyg, att biljetterna inte är jättedyra och att detta sammantaget ger en känsla av att nästa resa inte behöver vara så långt bort. Jag vet inte. Jag är väl hjärndöd, som Nils skulle ha uttryckt det.

Måste även passa på att tipsa om min ovan nämnda Nils blogg: http://nilsjohansson.blogg.se/
Även om du inte reser, har rest eller vill resa är bloggen väl värd att läsa.

Jag vill att overkligheten ska vara min verklighet och jag är helt övertygad om att den kan bli det också. Snart. Därför fångade jag den gnutta av kreativitet som drabbade mig efter bodypump-pass och lunch och skrev 7000 tecken om vulkanön Ometepe. Hoppsan. Så lätt, så kul och så overkligt.
Nu ska jag bara fundera på vilket magasin som ska få förmånen att publicera reportaget.